I fredags laddade jag för att göra en vandring till Slåttdalsskrevan. Skuleskogens nationalpark är ett spektakulärt område dit fler och fler turister söker sig.

Jag brukar vandra i nationalparken ett par gånger om året eftersom vi bor så nära men till skrevan var det länge sen jag var.

Klockan var ca nio på morgonen när jag och Nova startade från entré syd. Stigen därifrån är väl iordninggjord med spångar på stora delar av vägen. Det var soligt och fint väder och en inte för varm temperatur när vi startade. Problemet med soliga dagar är att det är besvärligare att fotografera. Skuggorna blir mörka och en vit vovve blir lätt helt urblekt.

Liksom sist jag var hit blev jag överraskad när vi helt plötsligt var vid skrevans ingång. Stenen över infarten ligger stadigt där den ligger.

Slåttdalsberget av Helen Thalen

Ett delmål var Slåttdalsberget där jag tänkt äta den medhavda frukosten. Här är utsikten fin och solen gassade över landskapet.

Tyvärr kom det en massa irriterande små flugor när vi stannade för att vila. Därför gick vi vidare för att hitta en bättre fikaplats.

Nova i Slåttdalsskrevan av Helen Thalen

Ner för den brantaste delen av Slåttdalsskrevan finns en bra trappa. Just när vi var där var vi helt ensamma i skrevan vilket är rätt ovanligt. Strax innan hade vi mött två amerikanska tjejer och en ensam kille på tur så det var en del vandrare i farten.

Nere i botten av skrevan lyser nog solen nästan aldrig. Det vore kul att vara här om solen väl skulle lysa in från någon av ändarna av skrevan. Jag vet inte om den någonsin gör det.

Vi hittade snart en bättre fikaplats med utsikt över havet och den ena av sjöarna Tärnättvattnen.

Sista stoppet blev vid Näskebodarna och stranden där. Nova blev överlycklig att äntligen få bada och svalka av sig. Jag hade sparat några bitar av en rabarberkaka jag bakat som fick fylla på energidepåerna. För att komma till bilen gick vi från Näskebodarna längs med havet tillbaka till entré syd. Det var den lättaste delen av vandringen vilket var skönt för benen började vara trötta. Vandringen blev på ca 13 km och resten av dagen var både jag och Nova nöjda att spendera hemma i lugn och ro.

Detta inlägg med soliga bilder blir mitt bidrag till Gems Weekly Photochallenge där veckans ord är Sol.

You May Also Like

16 comments

Reply

Jag får lite ilningar i benen när jag tittar på dina bilder – så högt. Fin illustration – både i text och bild – till veckans ord.
Ingrid

Reply

Tack för den underbara turen i vacker terräng – i sol!

Reply

Vilken spännande natur!

Reply

Sol och vacker natur, kan man önska mer när man är ute på vandring!

Reply

Så roligt att få följa med på er tur i vacker och dramatisk natur. Jag förstår att ni båda var trötta efter den rundan.

Reply

Vilken fantastisk natur! Har varit där en gång, men då vandrade vi bara upp på Skuleberget, inte ner till skrevan.. Ha det fint!

Reply

Fantastisk flotte bilder.

God midtsommar frå Anne-Mari

Reply

Underbara bilder, och skrevan är bara SÅ fin och lite hemlighetsfull!
Ha en fin midsommar!
Kram Karin

PS Har kikat lite på scrapbooksidan. Jag scrappar en del digitalt, men det är väl bara kort som gäller hos er. Eller?

Reply

Jättehäftig naturupplevelse i dina bilder och höga kusten gör verkligen skäl för namnet.

Reply

Härliga bilder från er vandring där iden fantastiska naturen!

Reply

Vilken natur! Härliga bilder.

Reply

Adventure time in a gorgeos landscape… wish, I were there!
Have a sunny sunday

Reply

En sådan vacker natur där! Fint fångade bilder med solen som tema!

Reply

Underbara bilder och tack för att du får oss att njuta av solen, måste bara fråga om det var där som Ronja rövardotter spelades in känns så bekanta miljöer i flera av dina kort här ??
Tack för att du är med
KRAM Sanna

Reply

Tack och du har alldeles rätt. De spelade in delar av Ronja Rövardotter här.

Reply

Härliga foton! Favoriten är nog Nova vilandes på klipporna. Härlig miljö att promenera i!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *