Från onsdag till söndag för snart två veckor sedan var vi på en fjällresa till Bydalen. Vi åkte med min allra bästa vän och hennes man och hade en skön lång helg i fjällvärlden. Det har blivit en tradition att min arbetsgivare i julklapp ger alla anställda några dagar i en semesterstuga i Höglekardalens Semesterby i Bydalen. Vi är rätt många anställda så vi delar upp oss och åka under olika veckor.

Första morgonen vaknade jag till en överraskningsfrukost som innehöll en massa gott inklusive tårta och paket. Jag hade helt avtackat mig  firande på min 50-årsdag i slutet av februari. Min kompis ville ändå fira mig och gjorde det på detta fina sätt! Jag blev så glad och överraskad och imponerat av  det jobb de lagt ner. De hade en tårta med sig i packningen! Grädden vispade de för hand på morgonen och dekorerade den med färsk frukt.

Övervägande delen av vårt sällskap åker inte slalom men det finns annat att göra i fjällen. Efter den härliga starten på morgonen tog bilen så långt det var möjligt och gick sedan nästan upp till toppen på Hovdehögen. Här fick vi en fin utsikt över berget på andra sidan dalgången som heter Drommen.

Skrevan man ser till höger heter Drommenskåran.

Drommen av Helen Thalen

Vi grävde en grop där vi sen satt och njöt av solen, utsikten, sällskapet och varm mjölkchoklad.

Innan vi begav oss hemåt blev det en tur upp på toppen av berget. Nova hade fullt upp att springa mellan oss i sällskapet, hennes vallningsinstinkter slår till och hon vill helst att flocken ska hålla ihop.

Stella-Nova, Vit herdehund, på Hovdehögen av Helen Thalen

Till höger om vindkraftverket ser man Storsjön och förmodligen ser man ljusen från Östersund långt bort i fjärran när det är mörkt ute.

Vit herdehund på Hovdehögen

Massa motion för mig och Nova

På fredag hyrde maken och våra kompisar två skotrar och gav sig iväg ut på fjällets vidder i strålande solsken. Själv stannade jag i byn och fick tid för motion tillsammans med Nova.

Jag började dagen med att prova skidspåren i dalgången. Det var kanonfina, nypistade skidspår och vi åkte hela slingan som är 8 km.

Skidåkning med Vit herdehund i Bydalen av Helen Thalen

Efter att ha vilat en stund, bytt till torra kläder och ätit ett mellanmål så gick vi ut igen. Precis bredvid stugbyn är det en slalombacke på sluttningen av Drommen. Vi gick överst i stugbyn och sedan fortsatt vi upp för slalombacken i kanten av backen till toppen där släpliften slutar. Där börjar en vandringsled som var använd så vi fortsatte ytterligare en bit.

Stigningen var emellanåt väldigt brant, både i toppen av slalombacken och i den första delen av vandringsleden. Vandringen gick inte fort men steg för steg tog jag mig upp för berget.

Leden gick till kanten av Drommenskåran men jag tyckte det kändes läskigt, jag ville inte riskera att jag själv eller Nova skulle ramla ner så jag sneddade istället upp mot den närmaste bergstoppen. Det planade till slut ut en aning och från denna sida såg vi hela Bydalsfjällen med Hovdehögen längst till vänster.

Mot väster såg man långt in i fjällvärldens vita landskap.

När jag nått toppen som var mitt mål såg jag ytterligare högre toppar längre bort men jag kände att nu fick det räcka med motion. Jag var lite fundersam hur jag skulle ta mig ner för de branta sluttningarna. På en del ställen på kalfjällen var det halt för snön var nästan helt bortblåst och under var det glatt skare. På dessa ställen satte jag mig helt enkelt ner och åkte på rumpan ner. Nova tyckte jag var tokig och vi fick en rolig nedstigning. En del av slalombacken tog jag också på byxbaken och vi var hemma i stugan på nolltid. Både jag och Nova var trötta och nöjda efter all motion och friska luften. Kvällen tillbringades i soffan med TV-titande och sällskapspel.

Vi fick ytterligare en härlig dag innan vi åkte hemåt på söndag. Jag är tacksam för fjällresan som gör det lättare att glömma den mindre lyckade resan vi var på till Storbritannien.

Den allra första gången vi var hit var pojkarna med och en av dagarna åkte de och maken på en tur med skoter. Förra året var vi helt själva för de som skulle med fick förhinder, vi hade rätt risigt väder den gången med mycket blåst och snöfall.

You May Also Like

2 comments

Reply

Vilket fantastiskt reportage från fjällvärlden. Drömde jag var där. Vilken arbetsgivare och vilka sympatiska kompisar som ordnade det så fint på frukosten. Grattis i efterskott för resten. Kul med Nova som ville hålla ihop flocken. Jättefina bilder.

Reply

Vilka bilder! Fantastiska vyer! Vackra Nova i vackert landskap. Har varit där på sommaren en gång, stor skillnad på vy sommartid.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *