Allahelgona är en helg då vi lite extra tänker på och minns de som lämnat livet före oss. Det är en helg att minnas att döden finns och drabbar oss alla. Helt nyligen blev jag uppmärksam på att egentligen så innehåller denna helg två kyrkliga helgdagar, Alla helgons dag och Alla själars dag. Alla helgons dag är en dag att minnas helgon och martyrer, människor man höll för särskilt heliga. Alla själars dag firas dagen efter Alla helgons dag, idag alltså. Det är den dag man traditionellt ska minnas och hedra sina döda närstående.

Denna helg har jag verkligen tänkt mer än vanligt på de som gått före och mest på min mormor, Hildur Ramström. Det är svårt att sätta sig in i vilket sorts liv hon hade, det var totalt annorlunda än det liv jag lever i alla fall. En sak var att hon lämnade sin man när min mamma var 14 år, hon bara åkte när ingen annan var hemma och kom aldrig mer tillbaka. Det måste ha varit ett tufft beslut att ta när hon bodde i en liten by och dessutom medlem i en lokal frikyrka.

Hon gifte till slut om sig och flyttade till Judby i Ramvik, inte långt från Torbjörn Fälldin. Det är ca 10 mil från oss så tyvärr träffades vi inte så ofta förutom de sista åren då hon flyttade till ett äldreboende i vår stad.

judeby

I detta vackra gamla hus bodde hon med sin nya man och de försörjde sig som bönder. Det var alltid roligt och spännande att hälsa på hos henne, att få se djuren de hade, hjälpa till om vi kunde och ha massor av ytor att leka på. Jag kan tänka mig att det var ett slitsamt liv, bara en sådan sak att så länge hennes man orkade driva jordbruket så hade de utedass och ingen duschmöjlighet. Min mormor var säkert närmare 70 år då de flyttade till en lägenhet i det närmaste samhället och fick toalett.

samuel_kalas2

Denna bild togs när vi firade mormors man Samuel på någon jämn bemärkelsedag, vilken kan jag inte säga just nu. Min söta mormor står bakom honom med sina barn bredvid sig. Det är sorgligt att bägge hennes barn drabbades av Alzheimers. Min morbror har varit död i många år nu och min mamma bor på en demensavdelning på ett äldreboende. Det kom nog från deras pappa (om nu Alzheimers går i arv) för mormor själv var klar och redig in i det sista.

En sak jag minns var mormors humor, hon var nästan alltid glad och skämtsam. Sen minns jag aldrig att jag såg henne använda byxor, hon hade ett blåställ när hon gjorde de grövsta jobben i ladugården men annars hade hon alltid kjol eller klänning.

judeby_nu

Jag var precis in på Google Maps för se var det var min mormor bodde, det är minst 30 år sedan jag var dit. När jag fick se denna street view så ser det exakt ut som det gjorde då. (Jag gjorde en skärmdump från Google Maps, därav den konstiga pilen mitt på vägen). Jag minns så tydligt hur glad jag blev när vi svängde in på den lilla vägen som leder upp till huset för då var resan snart slut och vi var framme.

Igår var vi var kyrkogården (på den första bilden) och tände ljus på mina svärföräldrars grav men min mormor är begrav vid Högsjö kyrka så jag kunde inte tända något ljus på hennes grav.

Fler helgbilder hittar du här.

Förutom bilden från kyrkgården så har min pappa tagit bilderna på huset och familjefotot som jag scannat in till detta inlägg.

 

You May Also Like

10 comments

Reply

Fint du visar och skriver… dock tänker jag på din mor då (14 år). Alzheimers hm… Ramström? Släkt till Ramströms som bedrev teknikhandelshuset i Härnösand? Jag jobbade där i 5 år.

Reply

Ramström var mormors andra man och jag vet egentligen inget om honom. Har var väldigt tystlåten och inte särskilt förtjust i barn. På kalaset på bilden fanns det säkert släktingar till honom men jag var ung för att minnas mycket av det.

Reply

Håller med Åke ; så fint du skriver. Tänk, vilka livsöden det finnsom kring oss och som vi sällan får veta!
Tack för att du delad med dig!

Reply

Intressant levnadshistoria! Så värdefullt att ha bilder som visar hur det såg ut.
Ny kunskap för mig det där med alla helögons dag och alla själars dag.

Reply

Så fint du skriver, håller minnena vid liv. Tänk så mycket man skulle vilja veta om sin historia.
Gillar fotot på jubilaren som knappt syns bakom blommorna!

Reply

Intressant att få ta del av din mormors liv! Du skriver så ömsint om henne och det märks att du håller minnena vid liv! Tack för en fin berättelse!

Reply

Tack för du delar med dig av din familjs liv och öden. Så vackert litet hus och ett så fint familjefoto. Nej inte heller jag minns att min mormor som dog 1980 någonsin hade använt byxor. Hon hjälpte till i stora hem när det var kalas och gubben hennes var dräng. Inte min morfar för honom hittade jag förra året. Så var det förr fader okänd inte ovanligt, men skam den som ger sig. Den som söker han finner. Jovisst är det tur att vi kan minnas de våra kära som gått före oss och visst var somrarna underbara förr. Det tyckte även jag även om jag skulle gödas upp av mormor om somrarna.

Reply

Vilken fin bild på kyrkan och ett fint inlägg över huvud taget. Ja det är så med livet det går vidare hur vi än känner och har det.
Ha nu en fin vecka
Meta

Reply

Såå fint du skriver om din mormor, jag minns min farmor och mormor med värme. De har speciella rum i mitt hjärta. Men min mormor drabbades också av alzheimers de sista åren och det är ingenting man önskar sina nära.
Ha det gott, i veckan!

Reply

Annorlunda och fin berättelse kring bilderna.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *